Malin Slotte zappar mellan kanalerna

Tävling

Vem kan motstå det smilet?

11 maj , 2011, 01.44 Malin Slotte

 

En sak kan man vara säker på när det gäller Eurovision Song Contest. Resultatet i semifinalerna överraskar alltid.

Så också den här gången i den första semifinalen.

Men för att börja med det viktigaste: Finland gick vidare.

Något annat hade förvånat. Jag blev rätt gripen av framträdandet, och det blev tydligen också publiken på plats i arenan av jublet att döma. Var rädd att det skulle bli för enkelt och menlöst med bara en pojke och hans gitarr, att det skulle vara för vanligt och alldagligt och charmen dö på den stora, stora scenen i Düsseldorf. Men så blev det ju inte.

Enkelhet är en risk, men det kan också vara ett ypperligt sätt att sticka ut i allt buller och glam. Det tycker jag Paradise Oskar (bilden: Lehtikuva/Sari Gustafsson) lyckades med. Vem kan motstå denna rödkindade lintott? När han sneglade in i kameran med ett blygt småleende blev jag fullständigt avväpnad. Så här i omröstningsresultatets efterdyningsrus utbrister jag därför: Tio i topp på lördag! Minst!

Resten då? Det blev sex rätt av tio möjliga för mig.

Island var det andra nordiska landet som gick vidare. Det är en låt som först verkar sprittande och sympatisk, men som tenderar att tunnas ut och krympa ju fler gånger man hör den. Norge föll däremot ur tävlingen, för tunn låt antagligen, även om det hade varit trevligt med afrikanska rytmer på lördag. Men framför allt föll det väl nog på att Stella Mwangi inte är någon mästersångare.

En mästersångare är däremot Litauens Evelina Sašenko, det måste man ge henne vad man än tyckte om den tungrodda balladen. Också att Georgien klarade sig vidare har de nog den starka sångerskan Eldrine snarare än den gapiga låten att tacka. En liknande triumf för musikaliteten var förmodligen Serbiens finalplats – där jag fortfarande vill hävda att framträdandet var bättre än melodin. Åka hem fick däremot Albaniens Aurela Gace – en till skicklig sångerska, men gapig på fel sätt kanske, enligt Europa?

Föga överraskande finalister var Ungerns popdisco – mer livslös än väntat i framförandet och går därför knappeligen hela vägen som många trott –Azerbajdzjans svensksnickrade falsetthit, Rysslands upphaussade fotbollslåt och Schweiz varma retrovisschlager. Däremot gick inte Armeniens överkoreograferade och omedelbara popdänga hem, inte heller Polens hyfsat kompetenta pop och Turkiets rock.

Kvällens mest otippade finalist – jämte Litauen – var nog Grekland. Raplåten med etnoballadrefräng var kvällens märkligaste hybrid. Att vi däremot inte får se Maltas studspelle, San Marinos sömnpiller, Kroatiens klädtricknummer och Portugals buskiskalkon på lördag var däremot helt väntat – och alldeles, alldeles i sin ordning.

, , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Ida S skriver:

    Av publikens jubel att döma finns det definitivt en chans att Paradise Oskar klarar sig bra även på lördag, och vi alla håller tummarna för det! Det har varit glädjande att läsa tidningsartiklarna om hans fantastiska uppträdande, och jag håller med; man blev minst sagt rörd när han sjöng. Men en sak började jag fundera på nyss; om, OM det mot förmodan skulle gå så att han inte skulle klara sig bra i finalen(vilket jag personligen inte tror är möjligt, tvärtom litar jag på att låten ska gå hem hos européerna även på lördag), vad ska tidningarna skriva då? Kommer de att ta tillbaka sina ord och tycka att låten är förskräckligt dålig och en skam för det finländska folket? Kan bli intressant! Men vi får anta att de inte kommer att behöva skriva om hur Finland floppade den här gången..

  2. Malin Slotte skriver:

    Att höja upp och riva ner sägs ju vara en typisk mediemekanism. Men jag tror och tycker ju inte att det ska gå så. Inte skuldbelades Kuunkuiskaajat i fjol heller för att det sket sig. Det är kanske lite annorlunda i Finland också, vi har inte så höga förväntningar och bli heller inte lika besvikna – som vissa andra länder kanske … Pojken från ingenstans har gått till final, redan det är bedrift.

Kommenteringen är stängd.