Malin Slotte zappar mellan kanalerna

Direktsändning

Pernilla Karlsson vann!

25 feb , 2012, 21.02 Malin Slotte

 

Det här är en liveblogg från finalen i Tävlingen för ny musik, uppdateras efter hand:

Nu kör det igång. Nationalbalettens dansare inleder. Och The Rasmus.Världspremiär för ny låt. Stig får det högsta jublet när artisterna kallas in. Fansen som kollar online världen över hälsas välkomna på engelska, hoppas de får länken att funka bättre än jag.

Iconcrash – We are the night: modern och ungdomlig electrorock, men jag tycker fortfarande soundet och attityden är intressantare än själva låten. Lite pyro och glidande moln på solnedgångshimmel på ledskärmarna. Publiken verkar i alla fall med på noterna och klappar i händerna.

Pernilla Karlsson – När jag blundar: vemodig och enkel kärleksballad till mamma, sympatisk framtoning hos både låt och artist. Fint framfört av en artist som tydligen inte har så stor vana av att stå på scen från tidigare. Cello, lite rök och en dansare längst fram, och röda och vita stjälkar som snirklar sig fram på skärmarna.

Mica Ikonen – Antaa mennä: soulaktig ballad, bra röst, hygglig vers, svagare refräng. Visuellt satsar man på naivistisk glädeje med animerade landskap i soliga färger. I och för sig påminner också Mica lite om en seriefigur med sin upptuperade frisyr.

Kaisa Vala – Habits of Human Beings: tävlingens discodiva, falsettsång och enkel bakgrund i svart och rött, gillar det ösiga slutet på den här låten skarpt, men det är just den här typens klubbmusik som inte brukar gå hem i de här sammanhangen. Och nära ögat var det ju i går.

Stig – Laululeija: okej, nu vaknar publiken till här, alla klappar med. Ingen stor sångare, men den här tralliga enkla låten sätter ju sig direkt. Den brunmurriga bakgrunden ser ut som ett motiv ur Kalevala men är egentligen en stockstugeinteriör med bland annat en brinnande brasa.

Ville Eetvartti – Lasikaupunki: Poprock med gitarr. Den här låten påminner om något i arrangemanget och refrängen, och det är associationer som inte är helt obehagliga. Men helt lyfter det ju inte, det är igen en refräng som saknas. Visuellt kör man med kyligt och manligt blått, enkel bakgrund med strålkastare.

Nu ska tre artister röstas vidare till en andra omgång.

Anna Abreaus nunnenummer. Hon har tjugo dansare med sig på scenen och på skärmarna verkar man köra musikvideon. Varför är Anna Abreau inte en av de tävlande? Och The Rasmus? Och Robin som kommer senare? Varför är kvällens intressantaste framträdanden inte med i tävlingen?

De tre som går vidare är: Pernilla Karlsson! Stig! Ville Eetvartti!

Blev ungefär som väntat alltså. Upp och rösta igen då gott folk! Vem ska vi skicka till Baku?

De tre artisterna som är kvar uppträder en gång till.

Först Pernilla, i publiken stolt mamma och bror Jonas som skrivit låten intervjuas efteråt.

Stigs fru som intervjuas efteråt har lösmustasch liksom flera andra Stigsupportrar här. Påminner annars inte Stigs Laululeija lite om J Karjalainen Missä se Väinö on? Alltså till stämning och temperament åtminstone? Om man ska hitta nåt att jämföra med.

Eetvattis Lasikaupunki är förvisso en låt som gör sig i en arena. Hans supportrar ser Stig som hotet.

Snart avslöjas vinnaren, men först ska Paradise Oskar, Felix Zenger och Robin uppträda. Paradise Oskar gör sin Da Da Dam, och det känns onekligen som om nivån var en annan i fjol … Jubel i publiken när planeten stiger upp i bakgrunden. Beatboxaren Zenger kommer in och munkompar och kör sen ett beatboxsolo. Och söte Robin – svängig tonårspop som förmodligen skulle klara sig bäst i Baku av alla här i kväll.

En luftakrobat hissas nersprattlande från taket med kuvertet med vinnaren i. Och vinnaren är: PERNILLA KARLSSON!!!!

VILKEN SENSATION!!! DET TRODDE MAN INTE!!! TREVLIGT!!!

Hon gör vinnarlåten samlat med ett väsande från konfettiregnet som åtminstone nästan överröstar henne här i hallen.

Vi skickar ännu en ballad till Baku med andra ord, på svenska. Tittarna ville inte ha Stig heller.

 

Kommenteringen är stängd.