Konflikt brukar vara det centrala i allt slags berättande, från fiktivt till dokumentärt. Genom den är det lätt att fånga publikens intresse. Vad händer då om den inte finns, eller i alla fall inte verkar finnas?
Vid första anblicken saknas tydliga konflikter i Pasi Yliriskus tiodelade dokumentärprojekt Tunne minut, som skildrar hur barn växer upp till vuxna. Projektet kan ses som ett experiment; Ylirisku närmare sig ämnet med en forskares nyfikenhet med syftet att utreda vad som händer om man filmar barn i olika åldrar i umgänget med andra människor, och sedan visar dem materialet för att låta dem reflektera kring det. I varje del av den tiodelade serien filmar man barn i samma ålder. Den första delen handlar alltså om 11-åringar, den andra om 12-åringar, fram till 19-åringar i nästsista avsnittet. I den sista delen medverkar seriens alla personer.
Meningen är förstås att få en större bild att framträda, och som projekt är det heller inte ointressant. Om några decennier kommer materialet förmodligen att vara en värdefull spegling av en viss tid och generation. Just för att det som sker är så vanligt och vardagligt.
Mycket handlar om reflektion, om att få personerna att resonera kring sig själva och sina relationer, och på det sättet spegla deras inre. Genom att både barn, föräldrar och lärare kommer till tals skildras vägen till vuxenhet ur olika synvinklar. Konflikten och smärtpunkterna i serien är diskret gömda i just detta – insikten om hur fort det går, hur snabbt ett barn växer upp. Det här nämner både föräldrar och lärare.
En annan sak som faller en i ögonen i första avsnittet är vilken roll internet och sociala medier spelar i dag. Den ensamstående mamman till 11-åriga Jenny är i en scen mer intresserad av Facebook än att tala med sin dotter. Och för Jennys lärare är nätmobbning ett nytt och omfattande problem.
Känn mig sänds i Yle Teema vardagar kl. 21.00, repris lördag kl. 14.40.
Jenny, Känn mig, Pasi Ylirisku, tonåring, Tunne minut, ungdomar, uppväxt, Yle, Yle Teema
