Malin Slotte zappar mellan kanalerna

Tävling

Gränsfall

3 maj , 2013, 11.29 Malin Slotte

 

Förra inlägget handlade om låtar som vi med stor säkerhet knappast får se i final. Det här inlägget handlar om de låtar i den första semifinalen som ligger på gränsen, som står och svajar mellan att ta sig vidare eller ej.

YouTube Preview Image

Serbien: Moje 3 – Ljubav Je Svuda

Serbien brukar vara bra, men är sämre än på många år. Frågan är om landet någonsin varit så här dåligt under sina år i tävlingen. Låten är märklig, rörig och svår att få grepp om, och flicktrion – djävulen, ängeln och guldtackan? – lämnar en del övrigt att önska när det gäller stil och upplägg. Styla om, styla bättre!

YouTube Preview Image

Slovenien: Hannah – Straight Into Love

Slovenien satsar på klubbdisco – en genre som ofta brukar floppa i de här sammanhangen. Låten känns också mest som en klyscha, med alltför lite nytt och eget att bidra med. Det blir tufft med andra ord. Ska bli intressant att se om man vågar exploatera manskroppen lika skamlöst på scenen i Malmö som i förhandsvideon. Det är något jag personligen rekommenderar, för att sticka ut, och som motvikt till alla urringningar och korta kjolar vi vanligen förväntas gå igång på. Dränk ner några välbyggda dansare med vatten, det går hem hos en stor del av publiken, jag lovar!

YouTube Preview Image

Estland: Birgit – Et Uus Saaks Alguse

I fjol gick det rätt bra för Estlands bidrag, balladen Kuula kom sexa. Det ser ut som om tanken varit att upprepa ett framgångsrikt koncept med ännu en ballad på estniska. Dessutom har man kryddat med retro – det är ganska mycket hur Eurovision lät förr, typ åttio–nittiotal över det här, särskilt refrängen. Det vita volangförsedda nattlinnet andas heller inte direkt modernitet. Det som från början var ett sömnpiller har växt till sig lite grann efter några lyssningar. Jag gillar det retroaktiga i låten, men jag tror ändå Estland kan få det tufft med finalplatsen.

YouTube Preview Image

Österrike: Natália Kelly – Shine

Det positiva är att Österrike i år inte skämmer ut sig, vilket var fallet exempelvis i fjol. Den här sympatiska gitarrpopen är verkligen inget bottennapp. Den är fräsch och trallig, men har också en harmlöshet över sig som gör den lite blek i sammanhanget. Jag noterar att jag finner bidraget intressantare live på scen än i förhandsvideon, vilket ju är en god nyhet, men jag tror ändå att även Österrike är ett gränsfall.

, , , , , , , ,

Kommenteringen är stängd.