Hon sitter bredvid Ingmar Bergman i ett klipp där han intervjuas om en aktuell teateruppsättning. På ett svartvitt fotografi står hon bredvid Günter Grass. På ett annat går hon i en demonstration i Tyskland bredvid bland annat Ulrike Meinhof.
Scenografen Gunilla Palmstierna-Weiss verkar ha levt ett liv i fläktdraget från historiens vingslag. Mycket i hennes liv löper parallellt med den europeiska 1900-talshistorien. Hon föddes i Schweiz 1928, högadlig på fädernet och judisk på mödernet. Föräldrarna skilde sig, ett tag placerades syskonen på fosterhem, mamman gifte om sig och Gunilla hamnade i Rotterdam där hon bodde då staden jämnades med marken under andra världskriget. Slutligen lyckades hon ta sig till Sverige där hon utbildade sig till keramiker, gifte sig med författaren Peter Weiss och började göra scenografiarbeten för teater. Till hennes mest kända arbeten hör Marat/Sade som hade premiär i Berlin 1964 och Bergmans Rannsakningen på Dramaten 1966.
Staffan Juléns dokumentär innehåller uppläsningar ur hennes aktuella memoarer Minnets spelplats (recension i Hbl 13.4). För uppläsningarna står för övrigt dottern och skådespelaren Nadja Weiss. Den i dag 86-åriga Gunilla Palmstierna-Weiss intervjuas hemma i sin lägenhet och på Dramatens scen. Övriga intervjuade är bland annat Stellan Skarsgård och Thommy Berggren.
Ett starkt tema i dokumentären är villkoren för kvinnor i den mansdominerade värld Palmstierna-Weiss verkat i. Efter sitt första äktenskap som mycket ung fick hon känna på hur det var att vara ensamstående mor. Citatet som blivit dokumentärens titel är en kommentar hon fått under karriären. När hon gjorde scenografi i Berlin stod hennes mans namn i programbladet. ”Det är så sött när hustrur hjälper sina män”, blev svaret när hon klagade. Inte heller maken reagerade när enbart hans namn stod på pärmen till en bok de skrev gemensamt.
Kvinnor som du gör en man impotent sänds i Yle Fem/SVT World i kväll fredag kl. 23.15.
Gunilla Palmstierna-Weiss, Günter Grass, Ingmar Bergman, Kvinnor som du gör en man impotent, Minnets spelplats, Nadja Weiss, Peter Weiss, Staffan Julén, Ulrike Meinhof
