En mystisk modern ballad. Det säger sig Azerbajdzjan vilja bjuda på. Bakom låten står ett tysk-svenskt låtskrivarteam. Det är lite gospelkänsla med kör, men låten sätter liksom aldrig in stöten och blir riktigt mäktig. Nåt blir på hälft, det är ljummet och melankoliskt. Jag brukar gilla Azerbajdzjans bidrag, inte minst vad de gör med dem på scenen, på det är de suveräna. Säkert blir det också något fint och effektfullt av det här, men rent låtmässigt tycker jag det finns en hel del som i högre grad väcker mitt intresse i år. Final lär det däremot bli, och jag tippar på en placering i den sämre halvan, mellan plats 16 och 20 någonstans.
Bonus: Azarbajdzjans bästa placering genom tiderna.
Azerbajdzjan vann 2011, och jag tyckte inte att låten var det minsta speciell eller minnesvärd – det har även florerat misstankar om att allt inte gick rätt till i röstningen det året. Numret är i och för sig rätt snyggt med eldregnet, den söta duon gör däremot inte särskilt bra ifrån sig sångmässigt. Jag anser fortfarande att Sveriges Eric Saade borde ha knipit det det här året, men den segern kom ju med besked följande år. Azerbajdzjan gav jag tre stjärnor, med orden: ”Gullig och sirapssöt falsettduett med oskuldsfullt trevande ömhetsbetygelser.”
