Hej!
Det här är en blogg om tv. En subjektiv blogg om dramaserier, dokusåpor, dokumentärer och debatter. En blogg om det föraktade och fascinerande tv-mediets pärlor och avarter, högt som lågt, fint som fult, kvalitet som slask. Tv kan vara både dumburk och högkultur, sällan entydigt antingen eller, och i synnerhet i dessa gränsmarker så intressant – men framför allt är tv ett oslagbart tidsfördriv. En genial uppfinning helt enkelt.
Även om teknikmoralisternas uppmärksamhet numera förflyttats från tv till internet – och framför allt det nya gisslet Facebook – har tv fortfarande en låg status i kulturhierarkin. ”Jag läser hellre en bok än ser på tv”, är nåt man ibland hör folk säga för att markera sina sunda prioriteringar. Bakom sådana påståenden döljer sig antagandet att det är mer högtstående och utvecklande att konsumera kultur tryckt på papper än kultur exponerad på en plasmaruta.
I dag dras paralleller mellan romanen och dramaserien – DVD-boxarnas genomslag innebär att vi börjat se på tv som vi läser romaner. Slukande, i ett sträck, inneslutna i en fiktiv värld med besatthetens rosor på kinderna. Flera av mina största kulturupplevelser i livet har varit tv-program – serier som Mad Men, In Treatment, Angels in America …
Den traditionella sättet att se på tv börjar på grund av teknikens utveckling och internets möjligheter förmodligen snart vara ett minne blott, om det inte redan är det. Men vårt behov av dramaföljetonger, traditionella dokumentärer och debatter, liksom halvfiktiva dokusåpor med vanliga människor i rollerna, lär inte sina. Tv är här för att stanna.
