Malin Slotte zappar mellan kanalerna

Komediserie

En amerikansk blick på Sverige

3 Nov , 2014, 21.30 Malin Slotte

 

År 2006 tog kärleken den amerikanske juristen Greg Poehler till Sverige. Där började han göra ståupp och skriva på ett tv-manus där han använde sig av sina erfarenheter av att flytta till landet. Manuset förverkligades med bland annat systern Amy Poehler och Felix Herngren som producenter, och har i kväll finsk tv-premiär. I svenska TV4 visades den tiodelade serien i våras, och i amerikanska NBC i somras. En andra säsong är planerad och det är inte att undra på, för det här är rätt kul och underhållande, ofta riktigt fyndigt och träffsäkert, faktiskt.

Det handlar alltså om kulturkrocken amerikanen Bruce Evans (Poehler) upplever när han flyttar till Sverige. Här vimlar av Sverigestereoptyper; det är stugor med röda knutar, dalahästar, blonda flickor, annorlunda sociala koder och kulturella egenheter. Vi konfronteras med en helt hop egendomliga personer, både bland svenskarna och amerikaner. De normalaste är Bruce och hans flickvän spelad av Josephine ”Solsidan-Mickan” Bornebusch. Det är för övrigt kändistätt i birollerna. Lena Olin spelar Bruces svärmor, och självaste Patrick ”Dallas-Bobby” Duffy hans pappa. I smårollern flimrar dessutom kändisar som Gene Simmons, Björn Ranelid, Björn Ulvaeus och Malin Åkerman förbi.

I sig är berättargreppet inget nytt. Det är det traditionella sättet att göra sitcom. I stället får serien en fräschör av sitt ämne och ett upplägg som inte är söndertugga i komedisammanhang. Att greppet är amerikanskt märks däremot på tonen, särskilt i de intima scener där man talar ut och bedyrar sin kärlek till varandra med stråkar i bakgrunden – och det sker utan att stämningen punkteras med ironi. Det slår en att det är ett sätt att pratar och göra tv som känns främmande i nordiska sammanhang.

Welcome to Sweden! sänds i Ava måndagar kl. 21.30, repris söndagar kl. 23.00.

, , , , , , , ,

En kommentar

  1. Overcome skriver:

    Det är ju bra att den amerikanska medelklassen ännu har rätt till borgarklassens kärleksliv ”utan ironiska punkteringar”, även i massunderhållning.

Kommenteringen är stängd.