De amerikanska tv-serier som visas i de inhemska kommersiella småkanalerna brukar sällan vara mycket att orda om. Det är inte de här kanalerna som lägger vantarna på de populäraste serierna, snarare verkar de sända det som blivit över när de större tagit sitt.
Spionserien Allegiance (2014) verkar också vara en sådan överloppsserie. Kanalen NBC lade ner den efter fem avsnitt på grund av för låga tittarsiffror (över 3 miljoner tittare per avsnitt var inte tillträckligt). Det är alltså inte med några höga förväntningar man tar sig an denna trettondelade serie, men den visar sig vara bättre än befarat.
Allegiance är en av dessa amerikanska serier (In Treatment, Homeland) som har israelisk förlaga – israeliska The Gordin Cell sändes i två säsonger med start 2012. Allegiance tar avstamp i spänningen mellan USA och Ryssland, som dessvärre är mera aktuell än någonsin. Men även om USA:s säkerhet hotas av ryska terrorister pågår det största dramat inom en och samma ryska immigrantfamilj i Brooklyn, där medlemmarna befinner sig på olika sidor i spionspelet.
I centrum står den unge, polerade CIA-analytikern Alex O’Connor (Gavin Stenhouse), som till en början inte har den blekaste aning om vad vissa i hans familj är insyltade i. Han är geni och även någonting på autismspektrumet, fast det skulle man knappast förstå och märka om man inte sade det rent ut i serien.
Nelonen har sänt en liknande spionserie, The Americans, där det ryska spionparet i centrum inte pratade ryska med varandra. Också i Allegiance kör man i huvudsak på engelska, men strör in rätt många ryska fraser. Stilpoäng för det.
Allegiance sänds i TV5 lördagar kl. 23.10.
Allegiance, Gavin Stenhouse, Homeland, In Treatment, NBC, Punainen uhka, The Americans, The Gordin Cell, TV5
