Långt från Jordbro är den fjärde dokumentären som Rainer Hartleb gjort om samma personer från Jordbro. Dokumentärerna är gjorda med tio års mellanrum och följer några personer från barndomen tills de i dag har egna barn som börjar bli vuxna. På det sättet speglar dokumentärsviten tid, liv och samhälle.
Något liknande, fast ännu inte lika omfattande, är månadens Vegadokumentär av Annvi Gardberg ett slag början till. Den handlar om flickor i åldern femton–sexton, och det är delvis samma flickor som hon mötte i radiodokumentären Hästar, glitter och fnitter från 2008 som nyligen sändes i repris. Gardberg som är född 1965, skapar ytterligare ett tidslager genom att använda sig av sina egna dagboksanteckningar i dokumentärerna. Eller, egentligen verkar inte så mycket ha hänt, dagboksanteckningarna kunde lika gärna vara skrivna i dag. Att vara ung på åttiotalet handlar i stort sett om samma saker som i dag: relationer, romantik och hemmafester, och all den inneboende dramatik som finns i detta.
Flickorna hon följer verkar vara helt vanliga flickor i Åbo. De är varken särskilt stökiga eller utanför, snarare framstår de som skötsamma och så måna om att prioritera skolarbetet att hobbyerna får ge vika. Men framför allt är det trots sina unga år rätt kloka och för insiktsfulla resonemang om livet och sig själva. De är i den åldern då de börjar kunna se på sina föräldrar utifrån, och även förstå deras perspektiv. De vet att de måste göra sina misstag i livet, att det hör till för att växa. De ser det också som något naturligt och sunt att de har en privat sfär i livet dit föräldrarna inte har tillträde – liksom de heller inte vet allt om sina föräldrar.
Gissningsvis blir det en ny radiodokumentär om några år när flickorna gått ut gymnasiet. Det skulle i varje fall vara intressant.
Månadens dokumentär: Tidig vår inne i mig kan höras på Yle Arenan.
Åbo, Annvi Gardberg, Långt från Jordbro, Månadens dokumentär, Radio Vega, Rainer Hartleb, SVT, Tidig vår inne i mig
