Tina Feys och Robert Carlocks nya komediserie Unbreakable Kimmy Schmidt skulle egentligen ha sänts i NBC. Men i november sålde den amerikanska kanalen rättigheterna för de två beställda säsongerna till webbtjänsten Netflix. Varför, och vad det egentligen handlade om, kan man bara spekulera i. Pressmeddelandena avslöjar inget annat än att det var en fantastisk affär för båda parter. Men NBC skulle väl knappast ha sålt något som kunde förmodas bli en tittarsuccé?
Man förväntar sig mycket av en serie av Fey och Carlock, som tidigare stått bakom produktioner som Saturday Night Live och 30 Rock. Tyvärr är Unbreakable Kimmy Schmidt något av en besvikelse. Den är inte särdeles rolig, snarare framstår den som överdriven och teatraliskt överspelad. Ellie Kemper som Kimmy Schmidt är glad och käck och klär sig i glada färger som ett barn. Hon är en flickkvinna som i femton år levat isolerad från omvärlden i en domedagssekt. När hon befrias från den underjordiska hålan beger hon sig till New York av alla ställen för att börja ett nytt liv. Det enda materiella hon äger är en ryggsäck, ett par blinkande gympadojor och några föråldrade biblioteksböcker. Hon besitter också ett gott humör och en obotlig optimism, och sådant verkar öppna dörrar på ett närmast mirakulöst sätt. På nolltid fixar hon husrum och jobb som hemhjälp hos en rik familj i denna stad som är känd för sin tuffa konkurrens och för att äta förlorare levande.
Det hela kunde liknas vid något slags uppskruvad humorvariant av Pollyanna. Serien hade dessutom kunnat plocka fler och bättre poäng på hur mycket världen förändrats på femton år. Tänk bara på allt som hänt medan Kimmy satt i sin domedagshåla.
Första säsongens tretton avsnitt kan ses på netflix.com.
30 Rock, Ellie Kemper, NBC, Netflix, Pollyanna, Robert Carlock, Saturday Night Live, Tina Fey, Unbreakable Kimmy Schmidt
